Enligt min mening…

Jag som svenskspråkig kräver rätten att vara en fullvärdig medborgare i mitt eget land!

Ta ett djupt andetag

Har flykting- och invandringsfrågan fått för stora proportioner? Vimlar det av xenofober i buskarna? Hur ska vi tolka alla siffror som används i argumentationen?

Det är nog inte bara jag som börjar bli rejält trött på hela det här. Flyktingar och invandring är socialpolitik och utgör en liten andel i helheten. Att en grupp xenofober nu lyckts kapa hela den åländska dagspolitiken saknar rim och reson. Det finns så många andra och faktiskt viktigare frågor att ta ställning till!

Flykting- och invandringsfrågorna ska debatteras men då som vilket politikområde som helst. Att som nu låta känslorna ta över och blanda in allt från hot, censurkrav och polisanmälningar är kontraproduktivt och leder bara till polariseringar i det åländska samhället ingen tjänar på. Utom möjligtvis då xenofoberna.

I argumentationen används statistik på ett sätt som kräver en kommentar. Ska man ha nytta av statistik måste man vara väldigt noga med vad man vill mäta, mätmetoderna och efteranalysen.

”Det finns tre typer av lögn: lögner, förbannade lögner och statistik” (Benjamin Disraeli) handlar om att man kan ”bevisa” precis vad som helst med statistik om man slarvar. Att tex vissa invandrargrupper statistiskt skulle vara på ett visst sätt gäller alltså enbart exakt det mätområde, mätmetoden och de avgränsningar som berörs av de statistiska uppgifterna.

Och därför används också statistiska uppgifter gärna av alla som har svårt att bevisa sina påståenden på annat sätt. Men då ”som fan läser bibeln”, dvs utryckt ur sitt sammanhang och utan analys. Än värre blir det när sedan motståndarsidan på samma sätt hävdar sig med egen statistik, vilket ytterligare resulterar i att äpplen jämförs med päron.

Statistik från Sverige och Finland har liten eller ingen relevans på Åland eftersom det åländska samhället inte är riktigt lika vare sig det svenska eller finländska. Åland har, förutom den egna kulturen, egen lagstiftning vilket innebär att viktiga olikheter uppstår.

Det är som att påstå att solen skiner på Åland eftersom den skiner i Sverige. Och att kontra med att det är mulet eftersom det är mulet i Finland. Men enbart om man är på Åland och tittar ut genom fönstret så vet man med säkerhet.

Nu kommer självfallet ingen av de inblandade att sluta använda sig av sin statistik iom denna insändare eftersom de i övrigt saknar grund för sin argumentation. Och det kommer att finnas de som håller med om statistikens trovärdighet eftersom den stöder deras redan befintliga åsikter.

Men resten av oss ålänningar har, och ska använda, möjligheten att tänka själva och vara kritiska mot alla typer av skrämselpropaganda. Och komma ihåg att Xenofobi (främlingsfientlighet) enbart handlar om rädsla för det främmande, vilket påverkar trovärdigheten.

I en demokrati måste alla få komma till tals och starta vilka partier man vill så länge man håller sig inom lagen. Om det nu kanske dyker upp någon xenofob i kommunfullmäktige eller lagtinget efter valet i höst är inget att bry sig om i praktiken. För att ha möjlighet att påverka något måste man ha majoriteten med sig vilket kräver samarbete och samsyn om man inte har egen majoritet.

Det absolut bästa sättet att komma tillrätta med flykting- och invandringsfrågorna är att samtliga etablerade partier, om de ännu inte gjort detta, tar fram en egen policy och integrationsplan så att det finns trygga konkreta alternativ. Sedan är det upp till väljarna att avgöra hur de vill att samhället skall förvaltas och utvecklas nästa 4 år. Så som vi gör i en demokrati.

Annonser

Written by Erik Schütten

6 augusti, 2015 den 11:17